Hjärnans belöningssystem

En diskussion om hur vi styr våran hjärnas belöningssystem så att vi inte hamnar i ett beroende.

Programledare: Louise Epstein
Gäst: Anders Hansen, psykiater och författare

Vitsen med att ta kontroll över belöningssystemet 11 januari 2026 – I hjärnan på Louise Epstein | Sveriges Radio

Vissa av hjärnans signalsubstanser utlöser belöningskänslan medan
andra har ett motriktat system som bidrar till att belöningskänslan klingar av.

Man kan själv påverka sin egen lycka.

47-48% ligger i dig själv och det du gör!

En av de enskilt viktigaste faktorn för långvarig lycka och välbefinnande är att ha nära, trygga och djupa relationer med familj, vänner och kollegor. Relationer ger stöd, en känsla av tillhörighet och delade positiva upplevelser. 30% påverkas du av din omgivning släkt, vänner, kollegor etc.

22-23% är ärvt/biologiskt

Påverka din egna lycka genom att DU:

1. Rör på dig mer och oftare
Ta en kort promenad utomhus, gärna i solljus. Inget avancerat eller mycket. Men ofta.

2. Lör dig något nytt varje dag
Man blir lyckligare om man lär sig och utvecklas.

3. Gör saker på nya sätt
Det behöver inte vara något stort. Gå upp ur sängen på ett nytt sätt varje morgon. Ta en annan väg till jobbet

4. Gör saker du verkligen tycker om
Även små hobbyer eller aktiviteter som ger glädje räknas.

5. Tacksamhet
Stanna upp och var tacksam för saker i ditt liv. Är man tacksam så är det svårare att vara olycklig.

Finns annat man kan göra eller som kan påverkar just din lycka.
Det viktiga är att du själv kan ta ansvaret och påverka din egen känsla av lycka!

Hälsa och livskvalitet

Enligt World Health Organization ett av FN;s fackorgan handlar livskvalitet om en personlig uppfattning av sin livssituation i relation till rådande kultur och normer och i förhållande till sina egna mål, förväntningar, värderingar och intressen. Även om hälsan har stor betydelse för livskvaliteten, spelar andra delar av tillvaron givetvis också roll: familj och umgänge, arbete och fritid, ekonomi, boende, utbildning, samhörighet med andra människor och så vidare. 

Hantera människor som ignorerar dig.

Det är lätt att bli sårad när någon ignorerar en. Om du blir ignorerad och känner dig sårad, försök att prata med personen och ta reda på vad som är fel.

Kan vara en form av emotionellt övergrepp som skapar ångest, förvirring och självtvivel hos den person som ignoreras.

Fråga dig själv varifrån dessa känslor kommer. Är det en specifik situation eller person som får dig att känna dig så här, eller är det en generell känsla?

Ett gott råd är:
Stå på dig – annars gör någon annan det speciellt om du är lite för snäll för ditt eget bästa.

LIVSKVALITET och LYCKA

Fysisk aktivitet, arbete, avsaknad av smärta, god sömn och känslan av att ha kontroll över sitt liv är något som är avgörande för vår livskvalitet

LYCKA – inre och yttre upppskattning av livet.

Vi är lyckligare idag än tidigare.

Forskningen visar att ekonomisk utveckling är förenat med ökande lycka, även bland rika länder. Vetenskapen är bokstavligen 100 år gammal, så det finns omfattande datamängder att luta sig mot.

Lycka är att kunna gilla läget som det är och att gilla sig själv, något som tack och lov går att lära sig. Redan på de gamla grekernas tid med Aristoteles i spetsen, menade man att lycka är njutning kopplat till livskvalitet och mening.

Att leva i nuet och vara lösnings orienterad ökar din livskvalitet. Grubbla inte över det som har hänt eller varit. Se till vad man faktiskt skulle kunna göra för att förbättra situationen.

.


Mentalt lugn

Det är farligt att vara­ ­utsatt för kronisk stress ­under lång tid. Det är viktigt att komma ner i varv.

Vi blir helt enkelt lite ­korkade, okoncentrerade och mår dåligt av att inte varva ned.
Det har också visat sig att vi upplever stress när vi har otydliga roller, ansvar och mandat. Det är problematiskt att ha höga krav på sig sam­tidigt som man har liten makt att påverka hur man utför sina arbetsuppgifter. Det ­skapar en obalans mellan krav och kontroll som vi inte mår bra av.

Vi har en naturlig stillhet inom oss, som är viktig att värna för att återhämta sig och minska stresshormonerna. Men den kan vara svår att uppfatta om vi inte aktivt reducerar bruset runtomkring.

Vad som skapar ”brus” i din miljö

Bakgrundsmusik, TV, Tidningar som distraherar, Ständiga uppdateringar i telefonen,
Epost med ljudnotis eller popup,
Mat, Godisskålar, Oordning i hemmet eller på jobbet, Oöppnade brev, Foton eller vykort som får tankarna att börja vandra, Ljud från gatan,
Musik från grannar,
Ständigt pratande på ”tomgång”, Ljud från fläkt, diskmaskin eller andra apparater, Postitlappar om ogjorda uppgifter, Odiskade kaffekoppar, Högar med papper, Saker i närmiljön som påminner oss om negativa händelser, Klockor som stressar, Anhöriga eller kollegor som talar i telefon, Dålig stämning i rummet som stjäl tankekraft och energi, Ständiga rörelser utanför fönstret, Privata saker som stjäl fokus om vi jobbar hemifrån, Obekväm miljö eller arbetsställning, Blinkande ljus, Att du försöker göra flera saker samtidigt

Brus kan stjäla mental energi även om vi inte aktivt tänker på det. Ibland kan vi med enkla medel uppleva en förbluffande känsla av stillhet och fokus. Det kan handla om att införa rutiner att telefonsamtal tas i avskilda rum hemma och på jobbet, att dölja datorns klocka för att få mer fokus då vi jobbar. Eller att skärma av nedre delen av ett fönster